Inlägg

OK???

 Jaha? Så vad var det där? Igår efter att jag haft "lilla" bryt, så bad jag min änglar och guider att de skulle backa, backa och stanna all den energi som vi har slängt till han. Inte stoppa, bara backa lite. Och jag behövde tänk på mig på själv. Jag känner att jag har slitit så, arbetat hårt för att våra själar ska komma i union. Jag är så trött, min själ är trött. Vi behöver vila. Så nu har vi backat lite. Bad om lugn och frid idag, all fokus på mig. Och vad händer då?  Jo HAN pratar med mig! Efter att jag mer eller mindre tagit avstånd, nästan ignorerat han. Då kommer han till mig! Vi har knappt pratat på dessa tre dagar, mer än jobb. Och han kommer och frågar mig nått personligt! VAD HÄNDER? Tror att det kan ha att göra med att jag har backat, låtit de energier som jag redan skickat, få jobba.  Inte för att jag nu helt till 100% tror att han är vaken och kommer till mig, men nått har hänt. Det kände jag i energin. Sen hur det utvecklar sig och hur det kommer bli, det ...

En mini Dark Night of the Soul

Bild
 Mini och mini, men en inte fullt så kraftfull och så smärtsam, men ändå en , har jag haft idag.  Dagen idag har varit ganska depp faktiskt, har inte pratat med HAN i dag, mer än hälsat imorse. Han kändes mer hård idag på nått vis.  Han går går förbi mig med snabba steg, tittar inte på mig eller åt mitt håll. Han undviker mig inte, men han gör inte heller nått för att ta kontakt. Men jag fick gå hem tidigare och fick ett bryt. Allt bara kommer, tårarna bara rinner ohejdat, finns inget jag kan göra. Alla känslor som bubblar upp, all smärta som manifesterar sig i kroppen, ThePull från själen, som bara längtar, skriker älskar hans själ. Som bara vill vara med hans själ. Alla kramp, all fight, allt som dra. Själar som bara vill, MÅSTE var tillsammans, men verkligheten, 3D, det fysiska håller inte med. Det blir ett sånt slit på själen. Men det är bara att acceptera och vara i det när det händer. Hur jobbigt det än känns.  Och man bara önskar att HAN ska känna det samma. K...

Så mycket energi

 Undrar hur det känns idag? Vi får se. Just nu känns det lättare. Känner inte av det tunga hos han idag.  Men då har jag inte träffat han än. Men jag hoppas att han inte är så stängd i dag. Kände ändå i går att han började bli sitt vanliga jag igen, få väl bara ge det lite tid.  Ibland är det jobbigt att vara så mottaglig för alla dessa energier som finns runt om oss alla. Att känna vad andra känner och inte veta hur man ska hantera det eller hur man ska kunna hjälpa. För oftast är det det starka, hjälp mig energin som jag mest känner av. När någon är depp eller inte mår helt bra, den energin r oftast starkast. Och jag känner att det  är nått som ligger och skaver hos honom och jag kan inte hjälpa han! Vet inte hur, hur ska jag kunna när han inte är mottaglig? Och vi inte har kontakt, vi pratar inte med varann, och absolut inte om oss, eller om nått sånt här. Så vi får se vad som händer i dag, hur energin känns...

Men vad F*N händer nu?

 Inte nog med att jag har/går igenom en andlig väckning, spirituall awakening. Med allt vad det innebär, Dark night of the soul, bla. NU ska jag känna av hans också! Men vad fasen, har jag inte nog med mitt! Tycker att han kan ta sitt själv. Han behöver ju inte göra nått han! Känns det som. Satt här i soffan efter maten, kom att tänka på han, vad tung hans energi känts. Inte så konstigt  kanske  egentligen med tanke det vi har gått igenom. Men jag skulle nog nästan hellre tippa på att det ja skulle känna va en sorts avvisande, undvikande, lr bortstötande. Men det känns bara tungt. Så jag började att gå  lite djupare in på hans energi och fråga mig själv varför det var så tungt. Han har ju allt han vill ha ,det liv han önskar och inga som helst känslor för mig. Så varför är det så tungt runt han? Då kom det bara över mig. Jag bara började gråta. och fick en sån smärta i Solar Plexus!  Där som all ångest och alla känslor sitter! Fast det var inte mitt. det var han...

Så vad hände?

Vårt första möte efter 6veckor.. Han va kall. Som väntat. Sa inte så mycket. Jag däremot var precis som jag allt brukar vara. Pratar och är glad och trevlig. Mot han, mot alla. Som om inget hänt.. Men han, som om han inte visste hur han skulle förhålla sig . Han pratade bara när ja pratade. Han hälsade bara när ja hälsade. Han sprang fort förbi. Men, jag vet att han kände av mig! Jag kände av hans energi och jag vet vad han kände . Men han skulle aldrig erkänna. Hans ego är för stort. Men själen vet. Den kände igår. Jag måste bara vänta och vänta . Som vanligt. Tills han vågar se, känna. Finns inte annat för mig att göra. Jag vet ju att hans själ gör allt för att han ska vakna. Se våga. Men det tar tid. Men ja vet att snart är han där. Idag har ju bara hälsat lite snabbt. Han är så knepig. Tycker nästan att han gör för stor deal av allt de här. Kanske han ändå börjar känna av sin själ. Kanske trycker han att det är jobbigt. Vad vet jag? Vi pratar ju inte med varandra. vi får se hur de...

Slut på semestern

Bild
Imorgon börjar jag jobba igen. Då har vi inte setts eller haft någon kontakt på 6 veckor! Känner att ångesten börjar komma. Vet inte hur det kommer att bli. Men jag vet att det inte kommer bli som det var innan. Men det får bli som det blir, vi jobbar ju ihop och då måste vi ju va professionella. Och det kommer vi va. Med det är ju det som ligger inför, i själen. Hur kommer den att reagera känna? Jag vet ju vad min själ vill, känner jobbar för. Vet också hur mycket hans själ jobbar nu, för att han ska minnas, men hans ego är mycket starkare nu. Jag måste bara vänta och ha tålamod. Som vanligt, JAG ska alltid vänta. Detta är nått jag har så svårt att förstå, varför jag alltid ska vara den som måste vänta. Det känns som ett straff tycker jag. Men det finns inget att göra nu. HAN kommer att vakna! Men inte nu.  Så i morgon på jobbet blir det nog lite jobbigt, i allafall först. Sen kommer det nog att va som vanligt. Han kommer garanterat att vara sååå undvikande, så pass mycket känner ...

Bara lilla jag

Så otroligt längesen jag var inne här och skrev. Kände att det var dax igen. Känner att jag måste få skriva av mig lite. Har hänt en del sedan sist. Inte minst så har jag mött min Twinflame och gått/går igenom en twinflame journey. Vilket är nått av det absolut  värsta jag har varit med om. Ni som vet ni vet. Allt började i mars i fjol, när jag började på mitt jobb. Redan första dagen mötte jag HAN. Han var verkligen inte nån som jag skulle vända mig om efter, på riktigt. Men där kom han gående emot mig i korridoren ,och smack så hände nått. Vet inte vad. Sedan kände jag att jag att jag skulle börja prata med han, men han var svår. Lite blyg typ. Men tillslut mjuknade han. Vi började prata och flirta lite.  Han berättade om sitt hus, sina barn mm. MEN han sa aldrig nått om sin tjej!!! Det fick jag reda på senare av en kollega som frågade om henne när vi satt och pratade. Konstigt tyckte jag. Men men, så kan det va. I allafall fanns det en otrolig dragning till varann. Energin ...