Så vad hände?

Vårt första möte efter 6veckor.. Han va kall. Som väntat. Sa inte så mycket. Jag däremot var precis som jag allt brukar vara. Pratar och är glad och trevlig. Mot han, mot alla. Som om inget hänt..

Men han, som om han inte visste hur han skulle förhålla sig . Han pratade bara när ja pratade. Han hälsade bara när ja hälsade. Han sprang fort förbi.

Men, jag vet att han kände av mig!

Jag kände av hans energi och jag vet vad han kände .

Men han skulle aldrig erkänna. Hans ego är för stort. Men själen vet. Den kände igår. Jag måste bara vänta och vänta . Som vanligt. Tills han vågar se, känna.

Finns inte annat för mig att göra. Jag vet ju att hans själ gör allt för att han ska vakna. Se våga. Men det tar tid. Men ja vet att snart är han där.

Idag har ju bara hälsat lite snabbt. Han är så knepig. Tycker nästan att han gör för stor deal av allt de här.

Kanske han ändå börjar känna av sin själ. Kanske trycker han att det är jobbigt. Vad vet jag? Vi pratar ju inte med varandra.

vi får se hur det blir under dagen…