Slut på semestern

Imorgon börjar jag jobba igen.

Då har vi inte setts eller haft någon kontakt på 6 veckor!

Känner att ångesten börjar komma. Vet inte hur det kommer att bli.

Men jag vet att det inte kommer bli som det var innan.

Men det får bli som det blir, vi jobbar ju ihop och då måste vi ju va professionella.

Och det kommer vi va.

Med det är ju det som ligger inför, i själen. Hur kommer den att reagera känna?

Jag vet ju vad min själ vill, känner jobbar för. Vet också hur mycket hans själ jobbar nu, för att han ska minnas, men hans ego är mycket starkare nu.

Jag måste bara vänta och ha tålamod. Som vanligt, JAG ska alltid vänta.

Detta är nått jag har så svårt att förstå, varför jag alltid ska vara den som måste vänta.

Det känns som ett straff tycker jag.

Men det finns inget att göra nu. HAN kommer att vakna! Men inte nu. 

Så i morgon på jobbet blir det nog lite jobbigt, i allafall först.

Sen kommer det nog att va som vanligt.

Han kommer garanterat att vara sååå undvikande, så pass mycket känner jag han.

Han kommer att göra allt för att vi INTE kommer att springa på varann eller vara vara på samma ställe.

Och det är lugnt. Är det vad han behöver göra nu ,so bee it!

Jag kan bara jobba med mig själv och min resa. Förbereda mig allt ja kan på det som komma skall.

Vara redo! Ta emot! Finnas där när han kommer. Just nu är han alldeles för låst i sin 3D värld, och det är lugnt.

Jag måste vara stark nu och stå stark i min egen energi .Men jag har hjälp. Jag mina hjälpare som hjälper mig.

Jag kommer att klara detta, det är mycket arbete kvar men jag kommer att klara mig!

Jag får lära mig saker hela tiden om den andliga resan och om mig själv. Så spännande. 

Jag vet att jag även kan hjälp andra, och det ör just det jag försöker göra,där jag lägger mitt fokus nu, att hjälpa dom som behöver min hjälp .

För när jag hjälper andra, hjälper och stärker jag mig själv.

Och det känns så bra.

Så alla som jag kan hjälpa, bra! Jag finns här!